Rätt kritik till rätt individ!

Hej igen! Jag vill toucha lite på ett samtalsämne som jag tycker är viktigt. Som titeln lyder så handlar det om att ge rätt kritik till rätt person. Alltså rätt typ av kritik så att den individen du kritiserar på något sätt får med sig 100% av det du vill få fram. Detta har verkligen varit en viktig del i mitt privatliv med min flickvän och jag tänkte reflektera lite om det i ett inlägg. Hoppas du får ut något som du kan diskutera med dina vänner eller din familj. För jag tycker verkligen det är värt att belysa.
 
Nu kör vi! :)
 
 
 

 
 
Kritik - Som jag ser det
 
För mig är kritik något som utvecklar. Jag försöker alltid att se kritik som något positivt. Sen kanske inte all kritik är så positiv, men jag försöker vända det så mycket som det bara går. Det finns mycket negativitet jag egentligen tycker att man ska ignorera helt. När jag ger kritik försöker jag alltid att ge någon typ av konstruktiv kritik. Sen om jag är bra eller dålig på detta är inte vet jag inte. Det kan bara den som jag kritiserar veta. Och då tror jag man behöver en rätt stark relation. Men i grund och botten tycker jag kritik alltid ska tas som något utvecklande. För mig så är det i många fall det jag vill få fram. Belysa ett utvecklingsområde där individen kan jobba med att bli bättre med hjälp av kritiken. Men kritik låter väldigt negativt. Att kritisera någon betyder ju ofta att man ger negativ kritik. Att man talar om för någon att det dem gör är dåligt. Jag ser det som både och. Det kan både vara positivt eller negativt. Men framför allt konstruktivt. 
 
 

 
 
Varför ska man bry sig?
 
 Okej. Kritik. Viktigt eller hur? Nu vet du vad jag tycker kritik är och lite till. Men varför ska man anpassa sin kritik? Ja det finns många andledningar och en kan vara att alla människor är tack och lov inte likadana! Det blir nog den största anledningen. Vill man ge kritik till någon i ett jobbsamanhang, till exempel som chef till anställd så kan det vara väldigt viktigt för chefen att förstå den anställdes personlighet och hur man motiverar eller beskriver ett problem för dem. Detta är något jag inte direkt tror finns på många arbetsplatser. Och med det menar jag den nivå förståelse för sina medarbetare. Men jag tror det är en viktig del i att vara en ledare. Att sätta sig in i hur man motiverar och driver olika människor så att var och en får visa sin potential till 100%. Det är nog väldigt ovanligt. Kanske mer vanligt ju högre upp i hirarkin man kommer i ett företag, men ändå ovanligt. 
 
Vad jag märkt är att när jag diskuterar med min flickvän, som är totala motsatsen till mig personlighetsmässigt. Hon introvert, jag extrovert. Jag trygg relation till närhet, hon otrygg-undvikande relation till närhet ( Kan skriva ett inlägg om dessa olika en annan dag ). Finns många olikheter med andra ord. I och med dessa fakta så tar vi språket på olika sätt. Med andra ord är en sak för mig inte alltid samma sak för henne. Något som funkar för henne fungerar inte för mig och tvärtom. Och jag vill inte med det här inlägget direkt förklara vad skillnaderna är. Det kommer i sådana fall bli ett eget inlägg där jag beskriver vissa personlighetstyper. Utan jag vill i det här inlägget få dig att stanna upp och se din medmänniska lite djupare. Att du försöker intressera dig i vad eller var den här människan vill. Att du försöker hjälpa personen i fråga på sitt sätt och inte ditt.
 
Detta är ett lite kortare inlägg. Det är skönt det med! :) 
 
 

 
 
Hur gör vi?
 
Men jag vill avsluta med ett exempel. Jag vet att det kan vara svårt att veta hur man kan skilja sig åt. Så tänkte berätta för dig om mig och Emmy.
 
När jag ska få kritik vill jag ha som en brainstorm. Ställa frågor och försöka hitta en bättre lösning. Ofta vet jag redan om att jag gjorde fel och vill bli påminnd att jag ska göra på ett annat sätt. Eller så vet jag inte hur jag ska göra och vill då ha mycket öppna frågor så att jag får igång min tankeverksamhet. Tillslut kommer vi tillsammans fram till en bra lösning och life goes on. 
 
Emmy och andra sidan vill helt tvärtom bara vara lämnad i fred med kritiken. När jag talat om att jag tycker hon gjort fel eller vill hjälpa henne komma till en bättre lösning så tar hon in det jag säger och vill låta det gro i huvudet. Senare kan frågor komma upp och då ställer hon dem i efterhand. 
 
Alltså är min process väldigt verbal och extrovert och hennes mer innåt och introvert. Hoppas du har fått ut något av vad jag hade att säga idag.
 
 
Ha en förträffligt bra kväll så ses vi snart igen!
 
 
 

 
 
Jag och min flickvän har funderat på att starta en poddcast. En podd som handlar om relationer och personlig utveckling. Där vi diskuterar från ett tredje perspektiv hur vårat liv fungerar och hur våra bråk eller motgångar går till och vad vi gör för att bli bättre människor. Väldigt öppet men jag tror detta kan ge en inblick i hur vi växer som par och självklart ge lyssnaren några tankar om deras egna relationer och sin utveckling.
 
Skriv gärna en kommentar om du skulle kunna tänka dig att lyssna på något sådant! 
0 åsikter

Fuck your fears!

 
 
Här kommer det. Äntligen! Ett första steg på min resa. Ett stort och viktigt steg mot framgång, frihet, inspiration och motivation. Jag har läst ut en bok! Jag tror jag inte fattar hur stort det här är! Jag ska försöka förklara för dig hur jag har levt mitt liv hittills. Väldigt kort. Jag har inte läst ut en bok sedan de små korta berättelse bökerna man läste i skolan i mellanstadiet. Ärligt. Eller kanske att jag har läst en bok sedan dess och NÄSTAN läst klart ett par. Men kom igen. Låt dig verkligen förvånas av detta om du gör det. Jag ska vara ärlig och kommer inte sticka något under stolen för dig. Det är ett sätt för mig att utvecklas. Att vara ärlig så de svider. Eller ta upp problem eller motgångar som man helst inte delar. Fuck my fears! Mod är till för att tränas upp. Vi är alla försedda med muskeln vi kallar mod och vi kan likt styrketräning pumpa upp den till max! Vi måste bara lära oss hur vi ska träna den. Hur vi gör för att nå en stor upp pumpad fet annabola muskel vi kan kalla mod. 
 
Jag har idag läst ut en bok. Det sjunker in lite. Mer och mer faktiskt. Jag vet att alla kommer att tycka nått i stilen med: "Vadå läst EN bok? Jag har läst alla Harry Potter och Game of Thrones baklänges och på 3 språk plus 300 andra bokserier etcetera och du blir så här glad över EN bok? Wow, vem är han egentligen." Men vet ni vad. Det här är precis det jag vill! Jag visar mig lite sårbar och får eventuell kritik om hur jag har missat tusentals böcker om allt. Och jag kanske inte kommer att någonsin förstå alla Sagan om Ringen referenser om backstories som förklaras i böckerna. Och jag är nog inte så intresserad av det heller. Jag vill hellre spendera tid med att försöka få personer som inte läser dem böckerna jag läser att förstå att de ger något mer. Något man kan ta med sig in i sitt liv! Till alla bokmalar vill jag säga att det här är inte någon negativ kritik. Jag förstår ert nörderi och är glad för er skull att ni har det. Det gör er lite mer intressanta och egna. Och det älskar jag! <3
 
 

 
 
Fuck Your Fears!
 
Jag har läst en bok som heter Fuck Your Fears av Johannes Hansen. En bok som beskriver hans resa genom olika rädslor, situationer och tankar som har fått honom till den framgångsrika människa han är idag. Ni som inte vet vem Johannes Hansen är; tillåt mig presentera honom.
 
Johannes Hansen. En kille som växte upp i Djurmo utanför borlänge. Ett litet samhälle på runt 3-400 invånare. Han hade inte den vanligaste uppväxten. Hans far var väldigt frånvarande. Han misshandlade sin familj och skapade en av de rädslorna Johannes skriver om i boken. Rädslan av att visa känslor. Hans mor var dock motsatsen. En helt underbar människa skulle jag kunna säga bara av att ha läst om henne i boken. Självständig och väldigt klok. Inte bara i hennes sätt att uppfostra Johannes. Hon är riktigt speciell och det märks. Johannes drömmde om att få inspirera männsikor till ett bättre liv. Till att ta risker och tro på sig själv. Han är övertygande i faktumet i att mod är något som inte är medfött. Att alla föds med samma förutsättningar. Idag är Johannes en av Sveriges främsta mentala rådgivare och bokas till föreläsningar flitigt. Många företag anlitar honom för att maximera deras resultat och privatpersoner går och ser honom för att få just den spark i röven de behöver.
 
I boken delar han upp sina kapitel efter olika rädslor. Titlarna ser ut såhär:
 
  • Rädslan för att dö
  • Rädslan för att misslyckas
  • Rädslan för att gå vidare 
  • Rädslan för andras åsikter
  • Rädslan för att vara annorlunda
  • Rädslan för att vara otillräcklig
  • Rädslan för att bli övergiven
  • Rädslan för att vara utlämnad åt sig själv
  • Rädslan för att ta plats
  • Rädslan för att lyckas
 
Alla kaptiel är intressanta och indragande. Alla beskriver en historia från hans liv där han kände just den känslan. Efter varje kapitel ger han dig lite tid för dig själv där du får ett par frågor som ska öppna upp dig för just den rädslan. Han ger dig sen en sida med rader där du ska få skriva ner vad du känner och hur du upplever  känslan själv.
 
Exempel: "Kan du hitta några specifika situationer där du alltid fegar ur? Har du människor i din omgivning som peppar dig till att göra det du vill?" ( Frågorna kommer efter kapitel fyra; "Rädslan för andras åsikter" )
 
Det här gör boken speciell då du vill tänka till och svara. Även om jag inte skrev ner något på alla sidorna kände jag mig ändå väldigt berörd av att reflektera runt kapitlet från mitt eget liv. Det fick mig att känna som om han bryr sig. Det finns faktiskt ett kaptiel där han välkommnar dig att skriva till honom och beskriva din egen situation så att han kan användas som bollplank. Nån som lyssnar och ger feedback. Det står på min att göra lista! Så om du av nån anledning läser detta Johannes så kanske du har ett nytt mail i din inkorg. 
 
 

 
Vem är den för?
 
När jag sitter här och skriver om boken jag precis läst ( har jag sagt att det är den första boken jag läser ut sedan högstadiet? ) förstår jag att detta inte måste vara en recension. Jag vill istället förmedla varför detta är en fantastisk bok. Varför den kan förändra liv och varför du verkligen borde titta efter den när du går förbi de få bokhandlar som finns idag. Jag hoppas att du stannar till och tänker på det här inlägget när du nån gång kommer i kontakt med boken. Att du överväger att plocka upp den. Att du på nått sätt vill läsa den. Då har jag nått fram. Då har jag på nått sätt påverkat ditt liv. Även om det är en liten sak som att läsa en bok om rädslor så kanske det är just det som du är rädd för. Du kanske utmanar dig själv bara av att du faktiskt köper/lånar eller tänker på boken. Din utmaning kanske just är det; Rädslan för andras åsikter. Rädslan för att gå en väg du inte valt. Att låta dig påverkas. Jag hoppas jag får dig att komma över den och att du nån gång sätter dig ner och läser den här boken. Det finns verkligen något för alla.
 
 
Och med det vill jag avsluta dagens inlägg. Jag vill att du skriver hur du tycker det här inlägget var. Helt ärligt. Ovasett om du har kritik eller hyllningar. Vare sig du håller med mig eller inte. Skriv och visa att du läst och att du är du. Det skulle betyda allt för mig. 
 
 
Tack för att du har läst! <3
1 åsikt

Vad hände?

 Bilden tagen på Singapore's flygplats med en Samsung Galaxy Note 4
 
Hallå igen! Jag har inte glömt bort dig! Tvärtom! Du har varit fastklistrad i min hjärna under en lång tid nu! Jag har bara inte tagit tag och skrivit till dig. Nu handlar det om överlevnad som jag skulle vilja kalla det då jag kommit fram till mittpunkten av min arbetsbefriade vardag. Dock har det inte bara varit slapp. Jag hade nu tänkt att jag skulle berätta lite om vad som försegått när jag varit borta från bloggandet en lång tid. Så nu kör vi!
 
 

 
Naibaf IT
 
Jag har varit busy med mitt "företag". Ja, jag har svårt att kalla det just de hittills då detta ska aggera hobbyverksamhet upp till en viss förtjänst. Men jag har i alla fall kartlagt hur min IT service ska fungera samt så har jag gjort en hemsida som jag har publicerat. Lite finns kvar att göra men den är funktionsduglig som den är idag! Gå gärna in och titta på :  www.naibaf-it.se 
 
Mitt mål är följande:
 
  • Jag vill inte tillbaka till ett jobb där jag ger min tid åt en arbetsgivare i utbyte mot pengar om jag inte måste
  • Jag vill skapa något som jag själv kan vara stolt över
  • Jag vill skapa en inkomstkälla som kan vara mycket mer än bara ett 9-5 jobb inkomstmässigt
  • Jag vill när jag har nått mitt mål hjälpa andra att bli bättre människor
  • Jag vill studera och lära mig så mycket som möjligt så att jag kan lära andra
  • Jag vill skänka pengar till välgörenhet
 
Vissa av dessa har jag kommit en bit på. Vissa av dem har helt stannat av. Bloggen var min ända plats där jag kunde uttrycka mig så att de hade stor chans att påverka andra mer än i min omgivning. Och den har stannat av. Anledningen är att jag har lite smått panik över min situation som den ser ut idag. Inget jobb. Massa drömmar. För många intressen och för lite action. Det hjälper inte att jag är lite av en perfektionist som gärna vill att allt ska vara 200% för att jag ska vara nöjd. Och helst ska jag göra allt själv. Don't get me wrong, jag är inte super dålig på att be om hjälp. Jag inser att jag inte kan allt och inte heller kan göra allt. Men jag har en stark vilja att göra det ändå.
 
Hur som helst ser jag verkligen ett behov för min tjänst Naibaf IT då jag och säkert ni har hört att många (speciellt äldre) behöver hjälp med sina tekniska prylar. Man skaffar saker för att dem är inne eller bara för att man faktiskt behöver dem i denna anslutna värld vi lever i idag. Men alla har inte orken att sätta sig in. Många tycker att allt bara ska fungera. Och där kommer jag in. Med ett stort intresse för allt som har med teknik att göra, sätter jag mig gladerligen in i alla problem stora som små och löser dem med en slags tävlingsinstinkt. Jag ger mig inte förens jag har löst problemet. Sån är jag! Och varför inte dra nytta av den färdigheten. 
 
 

 
Bloggens framtid
 
Självklart är detta något som jag vill göra! Något som jag vill sköta och ta hand om utöver alla andra spännande projekt. Jag har tänkt att jag ska nu införa ett nytt inläggsmönster och försöka verkligen planera för vad jag ska skriva om i bloggen så att du som läser det här kan få ut nått av det och inte bara sitta och läsa jibberish! Det faller lite in i min punkt ovan som var studera och lära mig så mycket jag kan så jag kan lära ut det till andra. 
 
Men för att vara lite mer "list-kåt" så tänkte jag nu slänga in en till lista. Självklart den här gången om mina mål som är direkt kopplade till bloggen. HÅLL I DIG!
 
  • Varje vecka lägga upp ett inlägg en bestämd dag
  • Lägga upp mer bilder till mina inlägg så att alla som läser åtminstone har nått att kolla på
  • Mer meningsfullt innehåll där fokus ligger på att du som läsare får ut nått av varje inlägg
  • I slutändan byta plattform där jag kan bestämma helt och hållet hur min blogg ser ut och vilka funktioner den har
  • Nå 100 aktiva läsare varje vecka till och med årsskiftet
 
Sådär! Lite mål har väll ingen dött av! Nej verkligen inte. För att fortsätta på samma sida tänkte jag skriva upp ytterligare en listan nedan. Men för att avsluta bloggsektionen så vill jag verkligen be lite om ursäkt till dig som vill läsa den här bloggen och till mig själv. Jag vill be om ursäkt att jag inte bestämt mig ordentligt. Att mitt lilla varför inte varit starkt nog. Men nu tror jag det börjar klarna. Och det känns jävligt bra!
 
 

 
Personligt
 
Jag hade under våren ett jävla tempo när de kom till mitt eget välbefinnande och min egen kropp. Jag hade mål och nådde dessa itakt med att jag satte upp dem. Men så kom sommaren. Värme. Semester. Födelsedagar och allt som de heter. Något hände och efter detta verkade jag skita i allt. Jag hade gått ner i vikt och alla mina skjortor satt bra. Kavajerna satt luftigare än jag någonsin trodde dem kunde. Jag fick koplimanger av kollegor och vänner där jag bara fick mer och mer bekräftelse att det jag gjorde hade visats vara effektivt som satan! Kanon tänker man då! Det är väll bara att fortsätta? Tja, nu inträffade ju alla de där konstiga sakerna jag nämde. Värme, semester, födelsedagar etcetera. Helvete. Augusti kryper sig in och jag har nästan gått upp allt. Jag verkar helt ha glömt att jag faktiskt tränade varje morgon innan jobbet. Att jag mådde super bra när jag väl var på plats i butiken och att jag var påväg nånstans i min fysik. Nånstans jag inte varit på väldigt länge eller ens i hela mitt liv. 
 
Jag har nu insett mer och mer att det här inte håller. Ihop med att ekonomin nu är kass, vi har lite pengar varje månad och behöver hålla i alla kostnader så har kroppen tagit rejält med stryk sedan den här nästan overkliga uppåt kurvan i min fysik. Att jag nu är SÄMRE fysiskt än jag var när jag började i våras är en härlig tanke i sig. Och nu tänker du säkert så här. Var fan är den där listan du nu så glatt nämde i bloggsektionen? Den är här:
 
  • Jag vill komma till min "vår fysik" igen
  • Jag villstarta ett ordentligt kassaflöde
  • Jag vill börja gå upp tidigt på morgonen
  • Jag vill börja läsa alla böcker som jag köpt inom sälj och personligutveckling
  • Jag vill träna varje morgon
  • Jag vill börja meditera 
  • Jag vill bli mer närvarande i mina relationer, kärlek som vänskap
  • Jag vill lära mig nätverka
 
Listan kan bli så mycket längre om jag vill men de här är de viktigaste. Jag inte bara vill utan känner att jag måste göra de här. Annars kommer jag inte nå mina stora drömmar om framgång och rikedom (inte bara pengar utan hälsa, välmående och livsglädje). Så nu säger jag inte om detta händer. Om jag gör det här utan jag säger NÄR detta händer ska jag vara så förbannat glad över min resa. För är vi alla inte tacksamma över vad vi verkligen har utan bara strävar efter nya saker så vill jag säga att vi inte riktigt lever.
 
 
Tack för att du läst idag! DU betyder för mig!
 
 
 
Lämna gärna er åsikt om detta lite långa inlägg om mig. Jag behöver all feedback jag kan få. Tack än en gång!
1 åsikt